Livet - vi ser det så olika

Hon lutar sig tillbaka och ser på.
Med ett lungt och tryggt- självsäkert leende på läpparna.
Låter oss stressa omkring, känna press och oro.
Hon vet att vi lär av våra misstag. Skulle kunna berätta så mycket för oss men vet att det är bäst att lära den hårda vägen.

Hon lever också här nu, ser det som vi ser fast med andra ögon.
Det ytliga är inte så viktigt längre. Vänta så får ni se tänker hon. Ni kommer också att lära er en dag.
Det viktiga är att ni vet att ni duger och räcker till så länge ni är dem ni verkligen är. Medmännsikor som tar hand om varandra.

Svart

Jag kokar utan att dricka.
Häller upp - låter svalna.
Ser på den rykande svarta vätskan, det smakar inte alls längre.
Jag som tyckte det var så gott.

Sverige

Hem ljuva hem!
Åh vad jag älskar mitt rum, mina saker, min Siri och fina, fina Sverige, dess jul och friska luft.
Det känns nästan otacksamt att säga så när man fått vara i solen en hel vecka utan några måsten.

Vi har haft en jättehärlig resa med mycket sol och en hel del dopp i det turkost och helt kristallklara röda-havet.
Visst har jag blivit brun igen och en blond lin-tott men, tanken har varit en hel del i Sverige.

Jag vilar upp mig i dag denna juldag och myser med Siri som jag saknat så.
Blev sjuker där nere som många så lätt blir. Näst sista dan som tur var, men att sitta på ett plan i 6h och vara sjuk är ingen hit kan jag milt säga.

Men jag ska inte klaga, det är en utmärkt dag att bli frisk på.
Julens TV är toppen och ute regnar det.

Jag hoppas att ni haft en jätte fin och härlig jul och får den bästa fortsättning!

En Milstolpe I Det Blå

Nu är det exakt två dagar kvar tills jag får hälsa på solen igen. Garanterat.

Ni kanske får hälsa på snön och den missar ju jag, i alla fall för ett tag.

Egypten väntar.

Det blir början på mitt sista skol-jullov. Man behöver inte tänka så mycket men om man gör det så ska man tänka på att passa på att njuta och ta tillvara. Som sagt, sista.

Ett prov kvar, en inlämning och sen: Solen.

Fira jul på en strand har jag då aldrig varit med om. Känns konstigt men spännande.

Julafton, en väldigt varm sol och vem vet, brunbrända ben kanske.

At the rainbows end

I dag har den svarta, sträva plattan snurrat fler varv under mina händer än den någonsin gjort tidigare.
En grå, mjuk klump blev till en skål och två små saltkar.
Att något så kladdigt kan vara så rogivande. Att dreja.
En drejskiva ska jag försöka köpa mig när jag blir stor.


Tänk vad händer kan skapa. Jag ska visa er någon dag.