Vi lever i vår egen värld

I den mjuka, elastiska huden, fingrar som gräver sig ner, pälsen veckas och det dova kurrandet lungar.
Hon somnar

På den sträva plattan, klumpen av lera som bara snurrar runt, runt.
Fingrarna formar

I den bågformade hallen, ett spel som inte alla förstår sig på. Kanske för att känna sig värd helgen.
Blodet pumpar


Hon sover