onsdag 30 september 2009

Du var

Jag känner ingenting vid tanken. Allt är avstängt, helt förändrat. Aldrig trodde jag att jag skulle kunna sluta att älska dig men nu är ingenting som det var då.
Jag låter mig inte känna, det skulle göra alldeles för ont. Istället gör jag precis som du gjorde, är som du. Så dumt.

Tiden för tankar på annat finns i öerflöd numer. Livet är mitt men du har regerat här i ett ständigt inre krig. Ett krig som nu känns vunnet av mig genom blockerande tankar. Jag tänker inte längre, allt på grund av dig och du vet ingenting... Du försvinner allt längre bort och jag kan inte säga annat, du är saknad

Inga kommentarer: